Dag 2/100 - Det här med service och att se en människa...

Min ena dotter är glutenintolerant. Det kan bli problem när man ska fika på något fik på något köpcenter.
Idag var vi på Emporia i Malmö. Vi bestämde oss för att fika, fast klockan bara var tio på förmiddagen.
Först behövde hon byta ett par byxor som hade släppt i stretchen. Dessa hade hon bara använt ungefär fem gånger sen hon köpte dem på Gina Tricot i slutet av januari. Problemet var att hon hade betalt dem kontant och hon hittade inte kvittot. Hur gör man då?
 
Om man ska byta ett par byxor då behöver man ett kvitto. Punkt.
 
Men ibland har man sina bra dagar... Tjejen i butiken, letade helt enkelt upp kvittot i kassan, med hjälp av ledtrådar som när min dotter var där, vilken tid, vilka sorts byxor, och hur hon hade köpt dem, så det var inga problem alls att byta dem. Hon var hur trevlig och tillmötesgående som helst!
Vi diskuterade också hur dessa byxor kunde släppa i stretchen, och tjejen rekommenderade oss att inte använda sköljmedel...
 
Sen skulle vi fika...
 
Vi gick till caféet precis utanför, Ambrosia. Vi såg en skylt med "kakor" som de sålde som var glutenfria. Ungefär 5-6 stycken olika sorter. Det stod bland annat Macrones. Jag ville fråga servitrisen om dessa glutenfria Macrones, men hon verkade vara väldigt upptagen med något under kassan. Till slut sa jag "Ursäkta" och en väldigt motvillig tjej reste sig upp. Som svar till min fråga sa hon att Macrones hade de inte. Jag hänvisade till listan med de glutenfria alternativen men hennes svar var att "Nä, vi har inte alla sorter". Jag sa att då får ni väl ta ner listan om den inte stämmer. Nä, det kunde hon inte. Jag sa att det är ju väldigt missvisande om de har en lista med glutenfria alternativ, och att de sen inte säljer dem. "Det är inte jag som bestämmer" fick jag till svar.
Ibland har man sina dåliga dagar...
 
Vi bestämde oss för att gå till Espresso House istället.
På vägen dit passerade vi en kvinna som städade för Samhall. Min lille son, som blir fyra år i sommar, tittar på henne och sen säger han "Hej" med sitt glada leende. Den här kvinnan blir så himla glad, Att en liten pojke ser henne och dessutom hälsar på henne. Hon säger till oss att den lille pojken gör ingen skillnad på människor, han är en bra människa!
Ibland har man sina bästa dagar...
 
Vi kommer in på Espresso House. Det tar en evighet för oss att beställa, så vi släpper förbi den enda som kommer in efter oss. Till slut har vi fått ihop vad vi vill ha. Min son har hela tiden pratat om sin chokladmuffins. Servitrisen tar vår beställning, hur positiv och glad som helst. Vänlig och service minded. Hon ser oss, hon lyssnar, hon frågar. När vi ska betala erbjuder hon oss att ladda ett kort eftersom kortet i sig ger rabatt på olika köp. Kön växer, men hon har bara fokus på oss. Och dessutom tycker hon att vi ska ha rabatt när vi ändå kommer över summan för själva rabatten.
Ibland har man sina glada dagar...
 
 
#blogg100 | |
#1 - - Mia:

Bemötande är jätteviktigt. Var och vad det än handlar om.

Kassabiträdet hos Gina Tricot är värd många + och likaså tjejen på Espresso House. Sådana människor borde arbetsgivaren vara väldigt rädd om.

Svar: Håller fullständigt med dig. Oavsett om man har en dålig dag eller inte, så måste man vara så professionell i sin arbetsroll att ens egna bekymmer inte går ut över kunder... :-)
ettinrutatliv.blogg.se

Upp